Genom att Sverige reformerat migrationsprocessen samt förnyat utlänningslagen 2006 skall denna studie genom en beskrivande begreppsanalys se på hur man förhåller sig till de gemensamma mål EU satt upp utifrån Haagprogrammet. Studien behandlar regeringens proposition samt utvärderingen vilka belyses från det hierarkiska styrningsperspektivet. Materialet är avgränsat till begreppen ?Tvåpartsprocessen?, ?Effektivt förfarande? samt ?Gemensamt asylområde?, utifrån Haagprogrammets tredje av de tio viktigaste vägledande direktiven för en harmoniserad migrationspolitik. Resultaten påvisar att propositionens förhållningssätt till programmet är god medan utvärderingen fått i tilläggsdirektiv att skjuta behandlingen av relationen till överordnade EG-instrument på framtiden, vilket gör att det har en väldigt begränsad hantering.

Uppsatsen syftar till att identifiera livsstilsmigranters identitetsskapande och skapandet av infrastruktur genom att analysera migrationsprocessen och det vardagliga livet på destinationen. Fokus ligger på svenska livsstilsmigranter som är antingen permanent boende, återvändare, säsongsmigranter eller ambulerande besökare på Phuket. Genom att angripa syftet med ett transnationalistiskt perspektiv visar uppsatsen att migrationsprocessen och identitetsskapandet är konstant föränderligt utan definitivt slut. Empirimaterialet består av kvalitativa intervjuer med svenskar som livsstilsmigrerat till Phuket samt observationer i Patong och Kamala beach. Livsstilsmigration till värmen har pågått under flera årtionden men flödena av livsstilsmigranter till Thailand är relativt nya och lite forskning om dessa flöden har bedrivits.  Det svenska transnationella nätverket har byggt upp en infrastruktur på Phuket som tar sig form i en svensk grundskola, svenska kyrkan, lokaltidningar på svenska samt flertalet svenskägda hotell och restauranger som serverar skandinavisk mat.

Vårt syfte med denna studie var att ta reda på några iranska flyktingars tankar kring hur deras identitet har påverkats av migrationsprocessen. De frågeställningar vi haft som fått genomsyra hela arbetet är: Hur har migrationsprocessen påverkat flyktingens identitet? Hur identifierar sig flyktingen idag? Vilka personer, grupper och sammanhang är viktiga för flyktingen? Vilken betydelse har dessa för formandet av identiteten?Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, och vi har genomfört tre intervjuer med män och en med en kvinna. Alla fyra informanter flydde till Sverige för drygt 20 år sen, då de var strax under, eller strax över tonåren. Vi har arbetat utifrån abduktiv metod, det vill säga att vi har varvat teori med empiri.

Rätten att få komma till tals i en domstolsprocess är av mycket stor vikt för att tillförsäkra parten ett rättssäkert förfarande.Synnerligen i migrationsmål är rätten att få komma till tals mycket betydande. Denklagande kan känna ett behov av att få berätta sin historia, och få lägga fram på egen hand vad han eller hon har för asylskäl.Samtidigt har barn en särskild rätt att komma till tals i UtlL, vilket endast skall inskränkas med hänsyn till ett skyddsbehov i processen, till följd av argument om att barn kan uppleva obehag, eller rent av ta skada av att uppträda inför domstol.Emellertid är traditionen inom förvaltningsprocessen att förfarandet är skriftligt. Muntlig förhandling får hållas om det gynnar utredningen i målet. Muntlig förhandling skall även hållas om klaganden begär det, samt om det inte är obehövligt eller särskilda skäl talar emot muntlig förhandling.Studier av det praktiska förfarandet visar en tendens att det i låg utsträckning hållsmuntliga förhandlingar i migrationsmål där barn är part, en obenägenhet som tenderar att öka ju yngre barnet är. Obenägenheten att hålla muntlig förhandling förklaras avpraktikerna att det inte är trovärdighetsfrågor som skall utredas, utan frågan är om de skäl klaganden anför är tillräckliga för att hålla muntlig förhandling.

Ensamkommande flyktingbarns erfarenheter är unika då de har upplevt svåra förhållanden på sin flykt till ett nytt land. Syftet med studien är att undersöka ensamkommande flyktingbarns föreställningar och förväntningar på Sverige, upplevelserna av migrationsprocessen samt vilken framtidssyn de har. Studien bygger på data från två kvalitativa fokusgruppsintervjuer tillsammans med ensamkommande unga. Studien visar ungdomarnas föreställningar och förväntningar på Sverige innan flykten var få. Ungdomarna tog sig igenom svårigheter under flykten för att påbörja ett nytt liv.

Användning av gamla informationssystem (IS) innebär problem i form av underhållningskostnader, utbyggnadsproblem och dålig interaktion med anställda (Bisbal, Lawless, Wu & Grimson 1999).Problemen leder till att företag vill byta ut sina gamla IS mot nya. I detta arbete behandlas migration, det vill säga då all funktionalitet från ett gammalt IS ska överföras till ett nytt (Bisbal m.fl, 1999).Arbetet syftar till att skräddarsy en befintlig migrationsmetod så att en generell migrationsmetod blir unik och kan användas till just det användarfall som åsyftas i arbetet. Den migrationsmetod som skräddarsyddes var The Butterfly Methodology. Genom att följa de faser och aktiviteter som migrationsmetoden innehåller erhölls ett antal resultat som initierade en migrationsprocess.De slutsatser som arbetet kom fram till var att genom att skräddarsy en migrationsmetod kunde en generell arbetsprocess göras unik så att den passade det användarfall som tas upp i arbetet. Migrationsmetoden innehöll även ett antal faser och aktiviteter som utgjorde stöd vid migrationsprocessen.

Sverige är ett exceptionellt fall av sekularisering på både samhälls- och individnivå. Samtidigt har immigrationen delvis förändrat det demografiska landskapet för religiositet då utrikesfödda i regel är mer religiösa än inrikesfödda samt oftare tillhör en annan religion. Syftet med denna uppsats är att beskriva utrikesföddas religiositet i Sverige med särskild fokus på vistelsetidens och religionstillhörighetens betydelse. Inom religionssociologin antar den så kallade moderniseringsteorin att ju mer sekulariserat ett samhälle är, desto mer sekulariserade är dess medlemmar. Variationen i religiositet inom samhället beror på socialisering och upplevelser av otrygghet.

The current thesis is on the rule of law and how the principles of the rule of law are met in thenew Swedish migration process. The migration process has been subjected to criticism duringseveral years and on different occasions. The migrations process is viewed through a ?rightsof the child? perspective, foremost to seek if the rights of the child are met. The children are avulnerable group, not the least in the process of migration.

Syftet med denna studie är att undersöka några lågutbildade sfi-­eleveroch ta reda på hur deras identitet påverkas under migrationsprocessen.Hur språk eller att vara utan språk i det nya landet påverkar derassjälvbild och hur detta i sin tur påverkar motivationen att lära sig det nyalandets språk? Huvudfokus i uppsatsen ligger på motivationen. Jag villeförstå vad som händer med motivationen till andraspråksinlärning. Enav mina frågeställningar var: ?Varför skiljer studieresultaten så markant mellan informanterna i min studie med tanke på att alla har en bakgrund som analfabeter från hemlandet??För att utföra denna studie valde jag sex elever från skolan där jagjobbar själv som SFI-­lärare.

Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa tillho?r samha?llets mest sa?rbara grupper och lo?per ho?g risk att utveckla mental oha?lsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna a?r underrepresenterade inom den psykiatriska va?rden och det ra?der ett missfo?rha?llande mellan behovet av och tillga?ngen till va?rd fo?r dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att underso?ka upplevelsen av den mentala oha?lsan och hinder fo?r va?rd hos immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa ur ett transkulturellt omva?rdnadsperspektiv.

Befolkningsrörelser är inget nytt fenomen, de har funnits under lång tid. De stora grupperna som migrerat till Sverige efter andra världskriget har kommit som arbetskraft eller flyktingar, men även andra grupper som exempelvis anhöriga till personer med utländsk bakgrund finns. Idag har ungefär en sjättedel av Sveriges befolkning annat etniskt ursprung. I Boden finns förhållandevis få personer med utländsk bakgrund, drygt tre procent av invånarna är födda utanför Sverige. Migrationsprocessen består normalt av fyra delar.